Cadenhead – Hazelburn, Kilkerran, Springbank, Longrow

Vi besökte Campbeltown 2015 och i samband med det besöket var vi in på Cadenheads butik i staden (Vill du läsa om vår resa hittar du den här). Där införskaffade vi 4 olika whisky tappade direkt från tunnor som fanns i butiken. Dessa har vi nu provat och recenserat och det är whisky från alla fyra brands som Springbank ligger bakom; Hazelburn, Kilkerran, Springbank och Longrow.

Beppe ser sig om i Cadenheads butik i Campbeltown

Cadenhead Hazelburn 51.5%

Doft
Beppe: En högpotent doft som skvallrar om att det är en ungdom. Doften och färgen skvallrar även om att det finns vinfat med i mixen. Blommor och frukt finns med i doftpaletten, dock så är det inte de som dominerar. Kaffe, choklad och lätta lakritstoner tillsammans med russin, torkade plommon och aprikoser är tydliga. Gillar doften på denna skarpt måste jag säga.

Kent: En vinös doft med mycket torkade frukter. Söt doft som innehåller en mängd russin, plommon och dadlar. En frisk och pigg doft som även har en del mörkare bär i paletten, såsom björnbär och körsbär. Bakom finns Hazelburn’s mjuka och friska karaktär med blommig ton och lätta frukter på en vaniljbädd. En mycket trevlig doftbild.

Smak
Beppe: Ganska så sliskig och kryddig. Russin, choklad och kaffe. Eken finns med i matchen och mullrar på rätt bra. Vanilj och honung tittar fram. Den är något snällare med vatten och mer behaglig. Utan vatten är den ettrig och pepprig. Eftersmaken är rätt klibbig, sliskig och halvtorr.

Kent: Fet och söt munkaraktär med mycket russin och plommon i främsta ledet. Vaniljbädden från Springbank finns där, men får i detta avseende stå tillbaka en aning för mer kryddiga toner av muskot och kanel. Den har dessutom en hel del kaffe och choklad som för ett fint samspel med smak av saftiga björnbär och körsbär. Eftersmaken böljar kvar en bra stund och avslutas med ett kryddigt inslag av muskot. Gott!

Omdöme
Beppe: Detta gillar jag skarpt. En perfekt whisky att njuta av istället för en efterrätt. Visserligen så har inblandningen av vinfatet mer eller mindre förintat karaktären av Hazelburn, det stör mig konstigt nog inte alls, det fungerar så pass bra. Ett lyckat experiment vill jag kalla det. Grymt trevlig.

Kent: Mina tankar när jag smakar denna är tillbaka till den vinfatslagrade Springbank vi provade tidigare i veckan. Där tyckte jag inte att en så kraftig vinlagring passade och att det då kvävde Springbankskaraktären. Men i denna blir det något helt annat. Hazelburn verkar sannerligen passa alldeles utmärkt för en kraftig vinlagring. Det är potent och komplext. Precis i min smak.

Flaskorna tappas upp direkt från fat

Cadenhead Kilkerran 60%

Doft
Beppe: Ojojoj, detta är grymt intressant tycker jag. Det är sannerligen inte gammalt och visar hur ung Kilkerran står sig. Citrus och omogen banan med kola och vanilj. En trevlig sälta finns där och även äpplen och gräs. En lätt skitighet och bråkighet kan anas. Det är ungt och faten har inte hunnit göra hela sitt jobb då toner av newmake finns kvar. Grymt intressant.

Kent: En aning bråkig doftbild. Det spretar åt många håll samtidigt, men det är ändå intressant. En ungdomlig kaxig whisky som vill ta plats. Och det gör den! En fruktig kropp med mycket syrliga frukter i främsta ledet. En hel del smörig kola och en mjuk vaniljton. Maritim känsla med en kustlik sälta som spänner över hela registret och som hela tiden finns där närvarande. Självklart känns det inte som alla dofter drar åt samma håll, vilket man får förstå med en så pass ung whisky, men samtidigt är det fräckt och utmanande.

Smak
Beppe: Högpotent och ettrigt. Peppar och chili biter rejält. Vanilj, kola och en stor portion färska frukter framträder när jag vattnat ner den en smula. Visst finns ungheten kvar men även ljuvliga frukter, gräs och kolafudge. Klart driven av bourbonlagring. Inte mycket sherry med i mixen om ens någon.

Kent: Kryddig inledning som väntat med en kaxig attityd. Den höga alkoholhalten gör sitt för att hälsa dig välkommen med sitt bett. Bakom kryddigheten finns mjuk vanilj och citrusfrukter som tillsammans med smörkola försöker dämpa intensiteten. Eftersmaken bärs fram av den ständigt närvarande kryddigheten och med spår av lakritstoner ovanför mer gräsliknande smaker. Intressant.

Omdöme
Beppe: Okej, detta är kanske mer intressant än nödvändigtvis njutbart och bra. Den visar vilken enormt grym sprit de kokar hos Glengyle (som ägs och drivs av Springbank). Det visste vi ju dock redan. Kul att prova dock om man är nörd. Kan tänka mig att det skulle vara grymt kul att jämföra denna med tolvan.

Kent: En ungdom som vill ta plats med intensiva och spretiga dofter/smaker. Inte på något sätt ”färdig” om man letar efter balans och mognad, men det är bara så häftigt att få allt på samma gång och i ett mindre kaos! Intressant och utmanande!

Faten innehållande; Hazelburn, Kilkerran, Springbank och Longrow

Cadenhead Springbank 53%

Doft
Beppe: En rätt pigg Springbank. Det finns både bourbon och sherryfat med i mixen. Kryddig och ruff. Frukten i snoken är både av det färska och det torkade slaget. Omogen banan och äpplen finns där och likaså russin och fikon. Kaffe och choklad med kolasås. Den oljiga skitigheten ligger som en botten på det hela. Olja och lätta drag av svavel och fuktig jordkällare. Läder och tobak. Det doftar kärlek helt enkelt.

Kent: Oj, vad jag älskar Springbank. Här har man en ganska kryddig whisky som har den säregna Springbank-ruffigheten i grunden och det passar så jäkla bra ihop. Dessutom gör sig sherrylagring av Springbank så himla bra. Russin, fikon och plommon passar perfekt som komplement till Springbankgrunden. Även om det är ungt (som jag misstänker att det är) så upplevs den betydligt äldre och mer mogen. Vaniljkroppen är så himla trevlig och tillsammans med ton av lakrits och kaffe är det underbart att dofta på denna. Klass!

Smak
Beppe: Kryddig till en början. Tycker det är mer sherrylagring i smak än vad doften skvallrade om. Murriga syltiga smaker som nästa klibbar fast tungan i gommen. Choklad, russin och kaffe. En pepprig honungssötma som bombarderar tungan. Bränd motorolja spild i en fuktig jordkällare där någon nyss eldat ett tomtebloss.

Kent: Den har verkligen Springbankkänslan i smaken. Det är rufft och det är tufft. Samtidigt finns det balanserande smaker av främst vanilj, men även av smörkola och en hel del sherrysötma. Garagekänslan finns där som alltid men i denna ungdom är det ännu kraftigare än i många ”vanliga” utgåvor. Sen måste jag återigen nämna lakritstonen som jag oftast upplever hos en Springbank – den är nästan magisk!

Omdöme
Beppe: Det är så murrigt och trevligt som det någonsin kan bli. Det bästa sättet jag kan beskriva denna på är som följer. Tänk er en vanlig Springbank 10YO med aningen högre alkoholhalt och en något större andel sherryfat. Det kan tänkas att den är något yngre än så men inte mycket skulle jag tro. Vad tycker jag om det då? Jag gillar ju tian så sålunda tycker jag detta är grymt bra också.

Kent: Kärlek! En aningen spretig och yngre Springbank hämtat från ett fat i Cadenheads butik i Campbeltown – kan det vara något? Jag säger det igen – Kärlek!

Flaskorna är fyllda och etiketterade

Cadenhead Longrow 49%

Doft
Beppe: En fruktig rökighet som inte alls är påträngande, snarare behaglig. Mycket citrus, vanilj och smörig kolafudge. Eken finns där och markerar sin närvaro. Förvånansvärt tillrättalagd och snäll i doften. Tobak och lakrits finns med och kryddar doftbilden på ett trevligt sätt. Gillar doften på denna. Allt finns liksom uppradat och varje doft får ta sin plats.

Kent: En whisky som har den torv- och jordliknande rökighet som jag lärt mig tycka om hos Longrow. En fruktig doft med mycket vanilj som fungerar utmärkt tillsammans med röken. I grund och botten en tämligen snäll whisky trots sin rökiga karaktär där de syrliga frukterna får ganska mycket plats. Inslagen av råtobak och ett uns spår av lakrits känns riktigt trevliga. Väldoftande och inbjudande.

Smak
Beppe: En otroligt trevlig rökare som inte är överväldigande på något sätt. Den låter alla smaker och dofter ta sin plats och höjer det hela med en trevlig rökighet. Honung, vanilj och en mycket trevlig ton av citrus och lakrits. Tobak och läder finns där och likaså salmiak och olja. Kanske inte den mest komplexa rökare jag provat men ack så trevlig denna är.

Kent: Vaniljen fungerar riktigt bra med torvkaraktären på röken. Tillsammans skapar de en bra grund för övriga smaker. Smaker som frukter i form av äpplen och päron, citrus och apelsin. Och som en bidragande känsla av djup kliver smak av mörk choklad och lakrits in på slutet. Eftersmaken är medellång och bärs fram av ek-krydda och balanserad torvrök. Helt enkelt gott!

Omdöme
Beppe: En ganska okomplicerad whisky som lyckas göra det på ett trevligt och bra sätt. Jag kan uppskatta en rökig whisky vid rätt tillfälle och Longrow passar mig bra precis som flera andra fastlandsrökare. AnCnoc och Benromach kokar också fastlandsrökare som jag gillar. Det som jag gillar är att istället för att röken är dominerande så integreras den med övriga smaker och dofter och tillsammans skapas en helhet som är intressant. En del rökbomber är ju bara rök och inget annat. Då är det ointressant för mig. Denna Longrow gillar jag dock skarpt.

Kent: Faktiskt tämligen balanserad whisky. Inte någon bröt-rökare. En whisky som har en balans mellan det ljusa lätta och det djupa mörka. Jag måste tillstå att jag verkligen njöt av den och jag är glad att vi införskaffade den tillsammans med de övriga tre vid vårt besök hos Cadenhead i Campbeltown.

Provningsglas: Glencairnglas från Dryckesglas

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.