Browse By

Ingvar Rönde – Malt Whisky Yearbook 2018

För oss whiskyälskare så är denna tid varje år ”lilla julafton”. Varför då kanske ni undrar? Jo, då kommer Ingvar Röndes årliga utgåva av Malt Whisky Yearbook ut. Enligt oss på Whiskytower så är detta mer eller mindre bibeln som är ett måste att införskaffa varje år. Årets utgåva är släppt och kan köpas HÄR. Vi tog kontakt med den genomsympatiske Ingvar för att få reda på vad vi kan förvänta oss av årets utgåva, Ingvars andra bok som han är aktuell med och hur han ser på whiskyvärlden idag.

Ingvar Rönde.

Hej Ingvar. Hur har mottagandet av den senaste utgåvan av Malt Whisky Yearbook varit?
Jag är jättenöjd så här långt. Det är trots allt trettonde året som jag gör den men läsarna verkar inte tröttna på konceptet. Det är också roligt att en del hör av sig med kommentarer kring vad de vill se i nästa utgåva och så långt det är möjligt försöker jag naturligtvis ta hänsyn till det.

Årets utgåva av Malt Whisky Yearbook.

Vilka ämnen handlar texterna från skribenterna om i denna utgåva?
Jag tycker det är en skön blandning där Gavin Smith pratar om de ”glömda hjälterna” i branschen, det vill säga de som gör alla dessa underbara kopparpannor som världen över används för destillering av vår favoritdryck. Mest fokus är det på Forsyths i Skottland som har varit leverantör till fler destillerier än jag kan minnas, inte minst ett antal svenska. Neil Ridley gör en spännande betraktelse där han reflekterar över förhållandet mellan de etablerade tillverkarna och nykomlingarna. Känner de stora, klassiska ägarna ett behov av att ”skydda” skotsk whisky eller finns där rentav något båda grupper kan lära av varandra? För drygt 10 år sedan grundades St George Distillery i Norfolk som det första nya, renodlade engelska whiskydestilleriet på över 100 år. Sedan dess har ytterligare minst tio andra destillerier tillkommit och Dominic Roskrow har träffat några av dem för att höra hur det går och vilka problem de ställs inför. En spännande artikel handlar om perioden efter det att du startat ditt destilleri och har producerat några år. Då är det dags att börja sälja whiskyn och, inte minst, att skapa ett intresse för just ditt märke. Där har Jonny McCormick fått många intressanta kommentarer från bland annat Strathearn, Kilchoman och Wolfburn. Nestorn bland brittiska whiskyskribenter, Charlie MacLean, har som vanligt järnkoll på whiskyhistorien och har gjort en genomgång av hur lagarna som reglerar tillverkning och försäljning av skotsk whisky utvecklats genom åren. Också trevligt att ha tillbaka Ian Wisniewski som skrev ofta i boken tidigare. I år analyserar han hur sötma och torrhet, ”sweet and dry notes”, interagerar med whiskyn och vilka signaler det sänder till våra smakreceptorer. Mycket mer spännande än vad det låter när jag beskiver det!

Vad är det som förvånat dig mest under arbetet med denna utgåva?
Efter tretton år med Malt Whisky Yearbook är man ganska luttrad och blir kanske inte så lätt förvånad. Men jag kan ju notera att de senaste 2-3 årens försiktighet från de skotska tillverkarna har förbytts till en sansad optimism. Vi har ju haft några år med vikande försäljningssiffror för just den kategorin men nu verkar det peka uppåt igen. Samtidigt fortsätter etableringen av maltwhiskydestillerier runtom i världen i oförminskad hastighet. Många är nöjda med att sälja sin whisky lokalt men för ett antal som har större planer än så, där hela världen är en potentiell marknad, har tiden kommit där det är upp till bevis. Går det verkligen för en producent utanför de fem klassiska och etablerade whiskyländerna att lansera en whisky som kommer att märkas i mängden? Jag tror att några kommer att lyckas medan andra får omvärdera sina ambitioner.

Ingvar tillsammans med Ian Palmer på Inchdarnie Distillery.

Hur ser du på den rådande whiskyboomen som pågår just nu. Nya destillerier ploppar opp nästintill varje vecka och etablerade destillerier bygger ut till massiva kapaciteter. Finns det ingen fara för en ny ”whisky loch”
Med ”whisky loch” tänker du naturligtvis på den situation som uppstod under senare delen av 1970-talet då de skotska producenterna efter några decennier av ständig uppgång fortsatte att producera stora volymer. Det som hände var att vi fick en oljekris 1973 som skickade hela världen in i ett ekonomiskt svart hål. Dessutom dök en generation upp som hellre drack vitt vin och vodka och whiskyproducenterna satt med enorma lager osåld whisky. En av följderna blev att mer än 20 skotska destillerier fick stänga i mitten av 1980-talet. Visst finns det alltid en risk för övertro på den egna produkten men jag tror ärligt talat att risken för en ”whisky loch” är betydligt mindre idag än för 30 år sedan. Det viktigaste skälet för det är att marknaden idag är så mycket större. På den tiden såldes whisky framförallt i Europa och USA. Sedan dess har intresset för whisky vuxit fram i Asien, Sydamerika och, på senaste tiden, Afrika. Dessa marknader befinner sig i olika mognadsstadier där några är intresserade av enkel blend medan andra har tagit nästa steg och söker efter maltwhisky. Producenterna har blivit skickligare på att skräddarsy såväl produkt som budskap för de olika marknaderna vilket minskar risken för obehagliga överraskningar. Samtidigt måste man ha i minnet att en stor del av whiskytillverkningen, framför allt single malt, handlar om att försöka förutspå en efterfrågan som ligger kanske tio år fram i tiden och däri ligger ju alltid en risk.

Du är även aktuell med en till whisky bok. Berätta om den?
Jag brukar ofta beskriva Malt Whisky Yearbook som en bok för nördar. Kanske borde jag tänka om, för jag träffar många nybörjare som gillar den och som tycker att den ger dem precis vad de vill ha. Men för fyra år sedan började jag fundera på att skriva en bok för en bredare krets av whiskymänniskor. För de som precis börjat intressera sig för drycken eller de som kanske druckit whisky i många år men ville hitta nya sorter att prova. Resultatet blev ”Whisky – 105 noga utvalda sorter” som kom ut första gången 2014. Där valde jag ut just 105 sorter, inte bara malt utan blends, bourbon, rye och annat spännande, som jag såg skulle vara tillgängliga på Systembolaget åtminstone det närmsta året. Inga single casks som ändå är slutsålda när du vill köpa en flaska till eller när du rekommenderar den till en vän. Och inga överdrivet dyra sorter utan där de flesta låg mellan 250 och 750 kronor. Kort och gott – god och prisvärd whisky som du kan köpa om och om igen. Varje sort fick en egen story som kunde handla om historia, ett personligt möte där jag varit på destilleriet eller något annat spännande. Dessutom en smakbeskrivning – både i form av mina korta noteringar men också staplar som angav graden av rökighet, fruktighet, fyllighet och komplexitet. Till skillnad från Malt Whisky Yearbook, som jag ger ut på eget förlag, så gavs den svenska boken ut av Tukan Förlag i Göteborg. De blev så nöjda att vi nu är inne på tredje utgåvan där drygt hälften av sorterna är utbytta mot nya. Förlaget har dessutom valt att döpa om bokens titel till ”Whisky – Upptäck, Upplev och Njut”. Det som är extra roligt är att de entusiaster som tidigare köpt årsboken också har märkt att de har en behållning av den svenska boken trots att den egentligen är avsedd för en bredare publik.

Whisky – Upptäck, Upplev och Njut.

Ser du några nya trender inom whiskyvärlden som vuxit fram den senaste tiden och vad tror du vi kommer att få se mer av?
En stark trend de senaste åren, som de flesta av era läsare har någon form av relation till, är naturligtvis whisky utan åldersangivelse på etiketten (NAS). Kring det finns där många åsikter men trenden känns inte särskilt ny. Dessutom har jag märkt det senaste året att flera producenter sakta men säkert har börjat släppa nya sorter med åldern angiven. En annan trend, som jag egentligen tycker är värre, är en smygande smakanpassning för att tillfredsställa så breda kundgrupper som möjligt. Man försöker hitta en ”middle-of-the-road” lösning som inte ska förarga någon. Lösenordet för många producenter är vanilj. Det är en smak som de flesta tycker om och är vana vid från alla möjliga produkter som glass, godis, kakor och annat. Det är helt enkelt så att väldigt många människor gillar smaken av vanilj. Därför smakar en hel del whiskies just av vanilj nuförtiden utan några andra smaker som skulle addera till komplexiteten och kvalitén.

Nyheten om Brora och Port Ellens nyöppnande slog ner som en bomb och dagen efter följde Rosebank. Vilket destilleri skulle du vilja väcka till liv igen?
Att återuppväcka de tre destillerierna var verkligen oväntat och det enda jag önskar är att det hade skett tre-fyra veckor tidigare så att jag hade haft en chans att få med det i årsboken. Det återstår att se i hur hög grad de kommer att försöka efterlikna gamla årgångar men det ger sig om 10-15 år. Men frågan var vilket destilleri jag skulle vilja se få ett nytt liv och ärligt talat har jag alltid hoppats på Rosebank som jag älskar och som är ruggigt svår att få tag på idag- Jag hoppas och tror att Ian Macleod ska göra något bra av detta. Om jag ska välja något annat av de avsomnade destillerierna så står det mellan Caperdonich och Convalmore som båda har gjort utmärkt whisky. Eftersom Convalmores byggnader står kvar så blir det mitt val.

Ingvar tillsammans med Alan Winchester.

Vad hoppas du på att vi får se i whiskyvärlden under det kommande året?
Om jag får sträcka ut det några år till så är jag väldigt spänd på vad som ska komma från alla de nya irländska destillerier som har öppnat upp. Irländsk whiskey är fantastisk och framförallt hoppas jag på många fler single pot stills att välja bland. Dessutom har jag väldigt stora förhoppningar på ett antal destillerier i USA och Australien och vad de kan åstadkomma när det gäller single malt. Och när jag ändå håller på – ge oss fler whiskies från Indien och Taiwan. De vi har nu, Kavalan, Nantou, Amrut, Paul John och Rampur, är så speciella och så goda att jag vill se mer!

Vi tackar för i intervjun Ingvar. Är det något du vill tillägga?
Bara en sak (och jag tror att jag har sagt det många gånger) – det här med whisky ska vara en njutning, inget märkvärdigt med en massa regler. Öppna era sinnen och var inte rädda för att prova nya saker vare sig det är en en blended whisky, en cocktail eller whisky med mat. Let´s have fun!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gillar du vår blogg? Följ oss på:

Facebook2k
Facebook
INSTAGRAM